Vi köpte de första gutefåren hösten 2001, en fårras med uråldriga anor (de gotländska utegångsfårens oförädlade nutida ättlingar). Skälet till valet av rasen var deras färgvariation och vackra horn, samt vår vilja att bidra till bevarandearbete med rasen. Samtidigt är fårrasen duktiga naturbetesdjur som passar väldigt bra med de miljömässiga förutsättningar gården erbjuder.
Tidigare var gutefåren en utrotningshotad fårras, men där flera eldsjälar under 1900-talets första hälft, la ett målmedvetet och gediget arbete för att säkra rasens överlevnad.
Det som mest kännetecknar gutefåren är att både baggar och tackor är behornade, baggarnas horn är stora och kraftiga men tackornas smalare och kortare. Hornformen kan variera och ge fåret ett utmärkande utseende.
Gutefårens fäll består av ull av varierande hårtyp - bottenull, täckhår, märghår - och kan variera stort mellan individer. Hos vissa gutar kan fällen vara ganska mjuk, men hos andra kan den vara grov och sträv, beroende av mängden olika hårtyper hos djuret. Färgen varierar i hela gråskalan, från svart till vitt men den gråa färgen är mest förekommande. Gutefårens enskilda hårstrån är dock inte gråa, utan fällen består av hårstrån som antingen är svarta eller ofärgade, ibland med inslag av rådjursfärgade (rödgula) hårstrån, vilket får betraktaren att uppfatta olika nyanser av grått. Beroende av gutarnas årstidsbundna fällande av ull, de olika hårtypernas tillväxttakt, samt olika mineralers påverkan (tillgång/avsaknad) på ullens färgnyanser kan fårens färg variera något över året.
Just gutefårens färger och nedärvning intresserar oss. Då vi är intresserade av ett bevarande av rasen försöker vi ha så stor färgvariation i besättningen som möjligt. Ett led i det är att vid inköp av nya baggar ser vi till att välja en bagge som kan tillföra eller förstärka färgvariationen.
Gutarna är uppmärksamma och utpräglade flockdjur med starka moderegenskaper och skyddsbeteende mot sina lamm. Ofta kan man se flera generationer gå tillsammans, det är tydligt att familjebanden mellan tackan och hennes tacklamm lever kvar under lång tid. När lammen blir lite större är det vanligt att en tacka ligger tillsammans med en flock lamm när de andra betar, hon vaktar lammen.
Gutefåren har en säsongsbunden brunstcykel som gör att de brunstar och betäcks på senhösten, lammen föds sen i april. Fåren är duktiga naturbetesdjur som omvandlar floran på hag- och ängsmarker till bra näring. Under sommarhalvåret hämtar våra får sin näring på skogsbeten och ängsmarker, och bidrar där med till ett öppet och artrikt landskap. Varje år brukar vi ha ca 20 tackor som lammar i april.
